Vietnam!

Det här är mitt ett hundrade inlägg. Det skrivs från min iPhone, liggandes i vår stenhårda säng i ett hostel mitt i the hustle and bustle of Saigon.

Timmar av berättelser finns att förtälja av vad som hänt på vår resa, men timmar av tid att skriva ner det finns det inte.

Vi har hur som helst lämnat Malaysia och tagit oss till Vietnam. Anlände sent igår kväll och idag var alltså första heldagen i denna enorma storstad. Vi har gått, gått och gått. Sett gamla postkontor, katedraler, palats, parker och rekat läget inför nyår. Dagens sista stopp var ett museum över Vietnamkriget och efter två timmar var vi båda väldigt tagna. Ingen censur, ton av hemskheter.

Imorgon åker vi på heldagsutflykt till Mekongdeltat och på nyårsafton blir det halvdagsutflykt till Co Chi tunnlarna innan det nya året ska firas in. Den andre januari åker vi österut till Phan Thiet innan det bär av mot Kambodja.

Gott Nytt 2012!

One of those days

Idag har varit en spännande dag!

Dagen började med att vi tog tåget till Batu Caves som är några limestonegrottor som nu fungerar som hinduistiska tempel. Fint var det! Många apor fanns det också, många närgångna apor för att specificera. Så närgånga att en av dom passade på att hugga tag i min vad med sina små aptänder. Jag tjejskrek lite och skakade sen loss och sprang därifrån. Fick mitt pyttelilla apbett desinficerat av någon anställd och tänkte sen inte mer på det.

Eftersom jag dragit på mig en förkylning (efter att ha sovit några nätter två decimeter från en AC) så var jag helmatt efter förmiddagens strapatser och bestämde mig för att åka hem till hostelet och vila medan Julia tog sin an andra sevärdheter. Väl på hostelet googlade jag runt lite och insåg ganska snabbt att jag borde vaccinera mig mot rabies efter apbettet. Efter lite smsande med pappa blev jag inte precis lugnare utan hetsade mig till närmsta sjukhus.

Det sjukhusbesöket kräver ett inlägg i sig, men sammanfattningsvis så blir det lite rörigt och man känner sig lite ensam (hade inte fått tag på Julia) när läkaren inte pratar speciellt mycket engelska och man försöker förklara vad ens pappa i Sverige har tagit reda på att jag borde få för sprutor. Två olika sjukhus och en spruta senare ansåg jag mig färdig med rabiesprojektet för idag.

Sprängande huvudvärk och totalt slutkörd stoppade jag i mig lite mat och åkte sedan hem och däckade i sängen. Ja just det, lyckades slänga kameran i marken och krossa motskyddsljuset också. Förlåt mamma.

Fyra sprutor till kommer jag behöva ta. En till i Malaysia, en i Vietnam och en på vår utresedag i Bangkok (det blir spännande) och en i Sverige. 1000 kronor per spruta får jag får betala, så man kan säga att resekassan sjönk lite drastiskt. Funderar på att stämma apan.

Anyway, inga deppiga miner, bara ta sig samman och fira jul så det slår härliga till! Juldagen tar vi oss sedan vidare norrut för tre nätter på ön Pangkor där det enligt uppgift ska finnas ett sjukhus.

Sweet days. God Jul på er därhemma! Ät massa pepparkakor, drick massa glögg.

Apan på bilden har inget med texten att göra. Denna apa fotade jag på Bali. Han höll distansen bättre.

Uppdatering!

Namen hej!

Internet ar inte prioritering ett, speciellt inte nar det i regel tar en halvtimme bara att oppna en sida.

Men i alla fall. Vi har klarat av bade Bali och Singapore (fantastiskt, men regnigt land!) och har idag antrat Malaysia. Jag har varit ute och vandrat lite och konstaterat att det ar varmt. Ingen overraskning dar. Vi har tva natter inbokade och sen ar vi an sa lange hemlosa. Ar tydligen nagon sorts hogtid pa gang sa alla hotell och hostels ar uppbokade pa alla stallen vi vill till. Karl-Bertil Jonsson goes Malaysia.

Men det loser sig, ingen fara pa taket. Plan B ar att vi helt enkelt stannar i Kuala Lumpur over jul, dar vi borde fa tag pa atminstone nagon skruttig hostelsang i Chinatown, och far ta resten av Malaysia en annan gang! Inte fy skam det heller.

Den 28 december flyger vi till Ho Chi Minh City och resten ar fortfarande oplanerat.

Sammanfattningsvis, livet - himla bra grej alltsa!

Bali

Svetten lackar i Indonesien. Över 30 grader i luften och inte mycket kallare i vattnet ledde till att vi redan första dagen lyckades bränna oss sönder och samman med tillhörande värmeeksem. Ska det vara, så ska det vara på riktigt.

Planerna framåt är fortfarande öppna, men något mer strukturerade. Imorgon tänkte vi ta oss upp till Ubud och chilla några dagar, sen tar vi oss nog vidare till norra Bali för att sedan flyga ut från Denpasar den 18 december. Vi flyger till Singapore där vi nog bara stannar några dagar för att sen ta buss till Kuala Lumpur. Från Malaysia lär vi nog sedan flyga till Vietnam. Så oddsen över var julafton kommer spenderas är nog hugget som stucket mellan Malaysia och Vietnam i nuläget.

Anyway, bilder och så har jag inte tillgängligt här men ett litet hej hann jag med.

Hoppas ni har det bra där hemma!

Leaving

Det är bara minuter kvar tills det är dags för oss att ta oss ut mot Sydney Airport. Australien 2011 är förbi och vi riktar blicken mot Bali.

Sydney regnade förbi och trots att vi gjorde allt vi kunde för att turista på som vanligt så känns Sydney ändå bara regnigt. Det är väl Australiens sätt att säga tack, det var trevligt att ni kom, men nu kan ni åka. Utkickade av väderkrafterna.

Senaste fem månaderna kommer ändå kommas ihåg som inget annat än solsken.

Det finns en överhängade risk att uppdateringarna from now on blir mer sporadiska. I och för sig så ser vädersituationen ganska kass ut över hela Sydostasien just nu så kanske vi kommer vara parkerade på ett internetcafé de kommande sex veckorna. Vi får se lite.

Krossade drömmar och ösregn

Min två och ett halvt år långa dröm om att komma tillbaka till Australien har alltid visualiserats i Sydney Opera House. Sydney är en representant för Australien och operahuset dess ikon. Alla har en bild på sig själv framför denna byggnad och en dag skulle jag också vara där.

Döm av min förvåning när jag upptäcker att detta majestätiska arkitetektoriska underverk visar sig vara...smutsigt? Lägg därtill den totalt kaotiska vädersituationen som ytterligare rubbade mina uppmålade romantiseringar av the greatest place of them all.

Det var liksom inte så den evighetslånga visionen om Australien var uppmålad. Ett skitigt operahus i ett grått, kallt och regnigt Sydney.

Tänker därför inte lägga upp en bild på det skitiga huset förrän jag hunnit smälta det hela. Istället får ni en bild  från en annan del av Sydney, som visst visa sig vara en både vacker och trevlig stad när jag väl accepterat vädersituationen och förträngt operahuset.

Sista

Sista dagen i Nya Zeeland.

Igår var jag på svensk julfest och fick äta köttbullar, dricka snaps och dansa långdans så det räcker och blir över. Därefter blev det sväng på stan där vi bland annat gick till Bangalore Polo Club med lite annat folk. Upp tidigt imorse, körde Johannas bil hem till Pauatahanui och sen åkte jag, Kezna, Braden och den nya killen som jobbar för dom - Henrikus, in till Peppermill och käkade brunch. Ikväll blir det middag på stan med Johanna sen är det snipp snapp slut. Lite sömn och tidig avfärd mot nya horisonter.

Nu - packa och städa och ignorera det tråkiga faktum att jag åker imorgon. Fasiken, vad det är trist att åka ifrån ställen man gillar hela tiden.

Sunshine

Solen har kommit till Wellington och efter ett par timmar vid stranden med Johanna var min hårbotten minst sagt sönderbränd. Kommer alltid vara orutinerad svenska i sådana lägen.

Sista dagarna i Nya Zeeland. Ikväll är jag barnvakt och spenderar sista natten i Pauatahanui. Imorgon ska jag på svensk julfest i Wellington och kommer sova hos Johanna både lördag och söndag eftersom mitt flyg till Sydney avgår okristligt tidigt på måndag morgon. Kommer dock åka tillbaka till Pauatahanui en sväng på söndagen och vinka hejdå. Sen är det slut för denna gången.

Ute på ridtur

Ny restaurang i stan!

Dubbel sats kanelbullar, uppäten på två dagar. Well done us.

Oriental Bay, anledningen till att jag numera bara tvättar håret i kallvatten.